Den gemensamma nämnaren var att det är svårt för konsumenter på vårt område att göra informerade val. Att det är svårt att förstå sig på priser och villkor på marknaden för elektronisk kommunikation är inget nytt. Men jag skulle vilja lyfta några av de problem vi skriver om i rapporten eftersom de kan göra stor skillnad för vad vi betalar för mobiltelefoni.

Mobilen på köpet?

Ofta säljs abonnemang och mobiltelefon tillsammans. Detta påverkar i hög grad hur konsumenter väljer när de ska köpa en ny mobiltelefon. I Individundersökningen (sidan 12) kunde vi se att nästan en tredjedel av de som byter operatör gör det för att få erbjudande om en ny mobiltelefon. Operatörerna marknadsför sina mobilabonnemang tillsammans med olika telefoner, och den som binder upp sig hos operatören i 24 månader får ett bättre pris på telefonen. Men oftast är priser bättre bara om man jämför med erbjudanden att köpa sin nya telefon kontant hos operatören.

När vi tittade närmare på olika sätt att köpa en ny mobiltelefon visade det sig att det kan löna sig att köpa telefonen hos en annan leverantör (efter en jämförelse via en prisjämförelsesajt). Prisskillnaden för en av modellerna var närmare 1 000 kr. Så om man inte behöver ta telefonen på avbetalning, så kan det alltså finnas pengar att spara genom att köpa sin telefon kontant hos billigaste leverantör.

Om man dessutom väljer att inte ha någon bindningstid (något som numera brukar handla om att klicka ur en ruta på operatörens hemsida) så har man möjlighet att hoppa på bättre erbjudanden som kan dyka upp under tiden man annars hade varit bunden till en viss operatör.

Hur mycket surf behöver jag?

I skrivande stund får jag ett sms från min operatör som säger att jag använt den data som ingår i mitt abonnemang. Som tur är kan jag tydligen få 1 extra Gbyte gratis just nu under OS, något som jag tacksamt svarar ja till (utan att vara det minsta sportintresserad). I samband med att jag bytte operatör för snart tre månader sedan tänkte jag testa om jag klarar mig med 2 Gbyte data per månad, men det räcker alltså inte. Förra månaden kom meddelandet om att surfen var slut dagen innan månadsskiftet runt klockan elva på kvällen. Då kändes det helt okej att invänta nästa månads data eftersom jag visste att den skulle komma vid midnatt. Nu får jag nog tänka över om jag inte behöver en större mängd kontinuerligt i stället.

Det har blivit det vanligaste att operatörerna säljer abonnemang med fast pris. Skillnaderna mellan abonnemangen är framförallt priserna för data. Samtal och sms brukar marknadsföras som kostnadsfria, det du betalar för är den mängden data du förbrukar. Vissa konsumenter, som jag, slår då i taket mitt i månaden, medan andra inte förbrukar hela sin datamängd på en månad. Oavsett vilket, så blir månadskostnaderna högre, och man skulle kunna spara pengar om man visste hur mycket data man behövde. I Prisrapporten ger vi exempel på hur mycket data man förbrukar för viss typ av användning men det är svårt att ge mer exakta riktlinjer till konsumenter´

Vad gör PTS?

Hur man ska köpa mobiltelefon och hur mycket data man ska köpa är exempel på de svåra val som konsumenten gör. Tillsammans leder de till löpande kostnader som konsumenten har svårt att bena ut och ifrågasätta.

Ett steg i rätt riktning är att PTS under 2013 ställt krav på att viss information ska vara extra tydlig i ett avtal mellan operatören och konsumenter. Det gäller till exempel information om hur mycket data som ingår, och hur lång bindningstiden är. Under 2014 planerar vi att följa upp hur operatörerna rättat sig efter dessa nya krav. Här har vi möjlighet att sätta ner foten när det gäller hur vi vill att avtalsvillkoren ska göras tydligare för konsumenter. Därmed skapar vi bättre förutsättningar för att det konsumenterna köper också är det de behöver.

Marknadskontrollrådet är ett nationellt samordningsorgan för frågor om marknadskontroll. Det fungerar framför allt som ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte mellan myndigheter, men rådet ska också underlätta allmänhetens kontakter med berörda myndigheter och samråda med företrädare för näringsliv och konsumenter och andra intressenter.

Marknadskontrollrådet är placerat vid Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac), som ansvarar för ordförandeskap och sekretariat.

I dag använder nästan alla vuxna nätet i jobbet, för kommunikation, inköp eller kunskapsinhämtning. Undersökningar visar också att internet är den medieform som unga, från 13 år och uppåt, ägnar sig mest åt varje dag. Samma bild träder fram i andra undersökningar, till exempel den Telenor och TNS Sifo nyligen publicerade som visar att 24 procent av femåringarna i dag har en egen surfplatta och att genomsnittsåldern för en egen smart mobil är 8,7 år. Vid 11 års ålder har nästan nio av tio barn en egen smart mobil.

Trots detta är många vuxna fortfarande osäkra på barn och ungas vardag på nätet. Vi på Surfa Lugnt får ofta frågor från vuxna gällande om man borde låta sin dotter få vara på Facebook? Eller om man ska begränsa tiden sonen sitter vid datorn? Vuxna är oroade för mobbning, sexuella trakasserier eller att våra barn ska träffa någon okänd person som de stämt möte med via nätet. Och visst finns det faror och fallgropar, precis som i andra delar av vår omvärld. Men om vi enbart fokuserar på det negativa, stängs oftast dörren till ett bra samtal om nätet tillsammans med våra unga.

Det har skett en kraftig ökning av antalet datorer och surfplattor i skolan visar Skolverkets senaste rapport. Men trots de ökade satsningarna har färre grundskolor en uttalad IT-plan eller IT-strategi än förra uppföljningen för tre år sedan. Lärarna ställs ofta inför det faktum att eleverna ligger långt före i användandet av datorer och sociala nätverk, något som många vuxna kan känna igen sig i.

Många lärare och rektorer beskriver därför ett behov av ökad kompetensutveckling inte minst kring kränkningar på nätet och hur man ska hantera dessa frågor. Senast i förra veckan stängde en kommun ner ett socialt nätverk som eleverna använde på grund av att situationen blivit ohållbar, en situation som kanske kunnat undvikas om skolorna arbetat förebyggande.

I dag är det ”Safer Internet Day”, en dag som manifesteras runt om i Europa under temat ”Let’s create a better Internet together”. Att skapa ett bättre internet tillsammans känns mer angeläget än någonsin. Men ett stort hinder för att få igång en diskussion om nätet med våra barn och unga är att vi ofta börjar i fel ände. Att förhindra användandet är inte rätt väg att gå!

I en tid då barn växer upp med avancerade mobiler i sin hand och med internet som en naturlig del av livet, har vi vuxna en enorm möjlighet att prata om frågor kring hur vi bemöter varandra på internet, vad vi publicerar om oss själva och för vem. Vi kan gärna bejaka ungas helt sunda och naturliga nyfikenhet, men samtidigt vara tydliga när vi tycker något är olämpligt.

Runt om i världen sker också positiva initiativ via nätet för att exempelvis stå upp för demokrati. Likaså här i Sverige kan manifestationen i Kärrtorp mot rasism visa hur nätet på några minuter kan mobilisera tusentals människor till något positivt. En vardag som många unga känner igen sig i där de träffar och lär känna nya kompisar digitalt.

Vi måste bli bättre på att lyfta fram positiva exempel och prata om Internet som en möjlighet och inte ett hinder eller hot. I dag startar vi därför en kampanj i sociala kanaler där du kan uppmärksamma goda initiativ på nätet genom att dela dem med hashtagen #Nätrespekt. För de goda initiativen finns – vi måste bara lyfta fram dem. Lyfta fram skolorna som bjuder in till en utbildningsdag om nätet med en positiv utgångspunkt. Lyfta fram dem som arbetar stärkande och skyddande på nätet. Lyfta fram berättelserna om de unga som blivit räddade och stöttade på nätet och varför nätet är en så stark drivkraft i ungas liv.

Hjälp oss lyfta fram det positiva med internet. Visa #nätrespekt!